Ärligt jag vet inte en hur eller var jag ska börja!          

jo jag kan börja med hur gammal jag var!

15 år var jag när en utav mina kompisar

tog de sista av det jag hade kvar av min

barndom, ok många kan ju säkert säga

som kände mig då att jag hade ju inte

mycket till barndom innan det ändå!

men jag hade åtminsdonde en tro kvar att

att mitt liv kunde ju inte bli värre

än det jag upplevt innan han tog det han tog av 

mig! Det är sjukt jag är 42 år nu och det känns som om det hände igår!

Ok jag ska säga rakt ut vad han gjorde, han våldtog mig, ´

en vän inte en bekant en vän , en människa som jag trodde aldrig någonsin

skulle skada mig, snarare trodde jag tvärtom att han om nån skulle skydda

mig från sånt!!!!

Men han tog det enda som jag trodde att det var jag bestämde

vem jag ville skullefå! min oskuld! jag vet inte men hade det varit nån jag inte kände

 så hade jag ju inte behövt åter uppleva allt varje gång jag träffar våra

kompisar som vi har gemensamt ,hans släkt! (inte många av dom som vet nått).

Hade nog ( jag vet inte) varit bättre om det var en helt främmande människa!

eller kanske inte! vad veta jag! jo jag vet att jag fortfarande vaknar på nätterna

väldigt ofta med samma mardröm!

                         mean-jean